Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång då modern ville ge den åttaårige gossen en välförtjänt
bestraffning, vände han sig som ett ungt lejon mot henne
själf och — slog henne!
Men emellan dylika vilda uppträden sågos äfven de, som
visade en obegränsad hängifvenhet. Hon kastade sig emellan
honom och hvarje fara; han kysste spåren af hennes fötter.
När de återsågo hvarandra efter en kort skilsmässa, var det
med utbrott af den häftigaste kärlek; nästa ögonblick kunde
dock inveckla dem i strid. Detta förhållande tilltog med
åren. Båda hade våldsamma och bestämda viljor. De tycktes
hvarken kunna lefva utan eller med hvarandra.
Det var omöjligt att se en skönare gosse, men ehuru
modern i sitt hjärta dyrkade honom, var hennes känsla af
rättvisa så sträng, att hon aldrig gynnade honom framför
hans styfbröder, icke ens i det allra minsta. Aldrig skonades
han framför dem i fråga om straff, aldrig drogs han framför
dem i fråga om belöningar och nöjen. Han hade intet
framför dem utom moderns smekningar.
Strängt voro vi alla hållna inomhus och alltför knappt
hvad penningar angick. Jag hade alltid böjelse för
sparsamhet; det oaktadt måste jag alltid anlita en oskyldig industri
för att förskaffa mig postpenningar och medel till några små
utgifter, dem ma chére mere ansåg öfverflödiga. Då blef
jag i hemlighet snickare. Bruno var af naturen slösare och
böjd att förstöra. För att tillfredsställa sin smak för
läckerheter och nöjen tog han tidigt sin tillflykt till en mindre
oskyldig industri. Han snattade hvad han ej fick i godo,
först från sina bröder, sedan från husfolket. Men ingen
tordes straffa honom därför eller berätta förhållandet för
hans mor. Begåfvad med en herkulisk styrka, fick den kvicke
och kraftige gossen snart ett stort öfvertag på sina bröder
och blef fruktad af dem, såsom af alla inom huset. Älskad
var han af ingen, utom — af mig. Jag vet ej rätt hvad det
var, som fäste mig vid honom. Jag beundrade hans stora
18. — Nationallitteratur. 12.
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
