Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klagade honom för stöld; pekade på hans uppbrutna koffert,
på den där funna penningsumman, på vittnena och fordrade
hans bekännelse.
Med obegripligt och trotsigt öfvermod erkände Bruno
sig skyldig.
”Fall ned på dina knän och tag ditt straff!” sade den
stränga domarinnan.
Men Bruno stod orörlig. Ett all kraft tillintetgörande
medvetande tycktes ha fått makt öfver honom efter det första
ögonblicket af trotsig bekännelse. Han var dödsblek, hans
hufvud var nedböjdt mot bröstet, ögonen häftade på marken.
Prosten Rhen steg fram till honom.
”Unge man!” sade han med låg röst till Bruno, ”ni
har svårligen försyndat er mot Guds heliga bud och mot
er mor. Bekänn ert brott och underkasta er vår
bestraffning!”
Bruno stod bedöfvad och stum. Prosten tog hans
stillatigande för samtycke och begynte nu med stark, högtidlig
röst läsa upp den vid kyrkoplikt öfliga frågan. Bruno stod
ännu orörlig, synbart utan att se eller höra. Men nu frågade
prästen med sträng röst:
”Erkänner du, att du med ditt brott dig icke allenast mot
Gud svårligen försyndat, utan ock i hans församling stor
förargelse åstadkommit?”
Härvid vaknade Bruno ur sin bedöfvelse. Han reste
trotsigt upp hufvudet, en lågande blick sköt fram ur hans
ögon och han svarade intet. Ännu en gång upprepades frågan;
ännu en gång blef allt tyst. Ma chere mére reste sig upp.
”Fall ned på dina knän, syndare!” ropade hon med förfärlig
stämma.
Bruno såg på henne, mörk och hotande; så såg hon
äfven på honom.
”Jag vill ej!” sade omsider Bruno trotsigt. ”Hvad har
denne präst att göra med mig? Jag har ej begärt honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
