Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med, när den någon gång orkade att öppna sig, på samma
gång som de annars nästan alltid halfslutna gråblå ögonen,
så kunde man aldrig gissa till hennes sextio år. ”Det skulle
blifva både dyrt och besvärligt,” upprepade hon, tog den
femte strumpstickan, som just var ledig, och petade med den
uppe i hjässan, under det att hon gäspade och runkade
ogillande på hufvudet, allt med ett uttryck af lat- och
orklös-het, som alldeles påminde om den snäcka, fru Genlis gifvit
som symbol af La déesse de la paresse i sina mytologiska
arabesker.
Men samtalet om stockholmsresan och Taglioni hann
icke att fortsättas, ty just nu hände något oerhördt i denna
djupa vrå af världen och en af våra vackraste, men
otillgängligaste provinser, där hvarken ångfartyg eller diligens
fara fram, och där friherrn hade sitt stora arfgods: det kom
nämligen främmande.
”Det skäller, det kör, det kommer främmande!”
utropade den liflige friherrn, springande till fönstret i ett skutt,
och öppnade det med en otrolig och ungdomlig hastighet
samt hälsade, viftade med handen och ropade: ”Å!
välkommen! välkommen!” åt den ankommande.
”Ack, det är väl den nye, tillämnade kyrkoherden, kan
jag tro!” sade hennes nåd och såg redan rätt besvärad ut
åt blotta den tanken, att hon snart, eller ändå någon gång,
skulle stiga upp och hälsa.
”Vi få väl kaffe, frukt och sådant där rätt snart, min
gumma lilla,” sade friherrn och flög ut, alldeles med samma
fart som en gymnasist, hvilken får se en skolkamrat.
”Uff!” sade hennes nåd, vältrade sig åt högra sidan
i soffan och räckte ut sin feta, tjocka arm, så lång den var,
för att fatta tag i klocksträngen. ”Så, i all världen, äro de
redan uppe!” tillade hon för sig själf, då utanför dörren
ett väldigt skrapande, bockande och krusande förspordes,
hvilket betydde, att friherrn kom dragandes med sin gäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
