Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en ny riklig produktion under hela 40-talet. 1842 utkom
Kamrer Lassman och Rosen på Tistelön. Den senare af
dessa romaner betecknar en ny fas i hennes utveckling. Det
är nämligen den första, i hvilken hon inlåter sig på en
skildring af skärgården och dess befolkning. Det var hennes
broder, häradshöfding Smith, som gjorde henne uppmärksam
på hvilken rik grufva för sitt skriftställarskap hon hade i sin
tidigt förvärfvade kännedom om skärgårdsbefolkningens lif
och seder. Han satte också i hennes händer de
domstols-handlingar, på hvilka denna brottmålshistoria är fotad.
”Rosen på Tistelön” står oöfverträffad i hela hennes produktion.
Karaktärsteckning och komposition äro lika utmärkta, och
det hvilar en verklig tragisk storhet öfver ämnets behandling.
”Rosen på Tistelön” tillhör öfverhufvud det bästa som är
skrifvet på svenskt språk. 1 mångt och mycket varslar
arbetet om den senare naturalismen.
Tydligt märkbart är i detta arbete inflytandet från
Alm-quist, hvilket äfven gör sig gällande i hennes senare
produktion, så t. ex. i hennes närmast följande skärgårdsroman,
Pål Värning (1844). Mycket berömd är äfven Enslingen på
Johannisskäret (1846) samt En natt vid Bullarsjön (1847).
Den senare väckte ett synnerligen stort uppseende vid sin
framkomst. Författarinnan angrep där läseriet och dess
utväxter, hvilket vid denna tid florerade i de svenska bygderna.
Äfven de följande åren fortsatte hon sin lifliga
produktion. År 1850 var hon färdig med Ett rykte; detta arbete
nedsablades skarpt af kritiken. Då dessutom husliga sorger
tillkommo — hennes älskade och begåfvade son, magister
Edvard Flygare, dog 1852 vid endast tjugutvå års ålder
-tröttnade hon på att skrifva, och i sex år hvilade hennes penna.
Det var närmast af yttre anledningar, som hon åter upptog
den, men det arbete, med hvilket hon år 1859 ånyo framträdde
för den svenska publiken, hör likväl till hennes bästa. Ett
köp-manshus i skärgården betecknar visserligen icke något egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
