Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ämne, som aldrig blef tryckt, Fezdz Alf. Under tiden hade
han emellertid gjort bekantskap med Heine och Jules Janins
följetonger. Verkan däraf spåras redan i hans första
tidning, Arlekin, af hvilken tretton nummer utkommo 1834.
Därefter upphörde den. Sturzen-Becker hade fått anställning i
Aftonbladet.
Men därmed hade också Sturzen-Becker bränt sina
skepp och brutit med samhället. Man lät i departementet
honom förstå, att man icke längre behöfde honom. ”Det
var,” som Sturzen-Becker yttrar i sin själfbiografi, ”på den
tiden långt mera betänkligt att skrifva i ett liberalt blad än
nu för tiden. Att vara aftonbladist, om också blott i
följetongen, var något till den grad afskyvärdt, att honett folk
icke kunde sitta med en dylik hvarken vid matbordet eller
skrif bordet.”
Sturzen-Becker kastade sig nu med fullt allvar på
journalistiken och litteraturen. Han utgaf ett par noveller, lifligt
skrifna, men för öfrigt utan större märkvärdighet, och från
och med 1837 undertecknade han i Aftonbladet serien
Memoarer från den förflutna veckan med signaturen O. O.
(”Orvar Odd”), snart välkänd för den svenska publiken.
Med anledning af de Crusenstolpeska oroligheterna utgaf han
1838 tre små häften, Stormfåglarna, i hvilka han både på vers
och prosa bekämpade regeringen. Strax därefter företog han
en utländsk resa till Tyskland och Frankrike, hvilken han
skildrade i En utflykt ur boet (1842). De nya intrycken
stärkte hans politiska åsikter; han blef kosmopolit, och hans
stil vann äfven i behag och lätthet. Dessa nya förändringar
framträda redan i de trenne följetongssamlingar han utgaf
under de närmaste åren: Med en bit krita (1841), Med en
bit blyerts (1842) samt Ur Stockholmslifvet (1844).
Sistnämnda år utgaf han äfven sin första diktsamling,
hvilken möttes af skarp kritik. Visserligen behärskar han
ännu icke här sitt instrument, men denna diktsamling är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
