Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Godt, herr komsarie! Då smyga vi oss försiktigt fram
åt den sidan, där boningshuset ligger. Ännu ä’ nog inte
drakarna hemkomna, men det lär inte dröja länge, och med
detsamma de sticka hufvudet in i fällan, ä’ vi flux efter dem.
Motstånd mötes med det här!” Han visade på geväret, men
mumlade hastigt mellan tänderna, då han varseblef
länsmannens ogillande åtbörd: ”Det var sant, en skulle ha de
fåglarna lefvande! Nå, lika mycket, ha dem ska vi. Men rappa
i vändningarna få vi vara, och här under rocken har jag
rep, hvarmed vi ska surra fast armar och ben på det
hel-vetesbyket. Sedan få vi hålla vakt om dem, tills det blir
dager och stormen lagt sig, då vi i någon af deras egna
båtar så fint föra dem härifrån. Nu under nattetid skulle
det i sådant Herrans väder inte vara rådligt att ge sig ut
med dem på sjön: medan vi skötte årorna, kunde de kränga
omkull båten, jag är viss, att de hellre höllo till godo med
vårt sällskap på hafsbotten, än de ensamma böjde nacken
öfver stupstocken — eller hvad menar komsarien?”
Länsmannen var alldeles af Mårtens tanke, och nu
beslöts, att denne skulle gå helt sakta förut och undersöka
platsen.
Efter en liten stunds frånvaro återkom Mårten med
underrättelse, att allt i huset varit så fullkomligt tyst, att han
vågat sig ända fram till bryggan, men där till stor förargelse
icke funnit någon enda farkost, utom en större båt, som låg
fastlåst med järnkedja.
Detta var nu en ganska kinkig omständighet. Men knepe
de först mördarna, skulle det väl bli råd att komma därifrån,
menade Mårten.
Under ett par ganska långa och ledsamma timmar smögo
sig de spejande fram och åter, utan att ringaste utsikt visade
sig till ersättning för deras möda att streta mot stormen,
hvilken pinade sig genom kläderna intill märg och ben. Ännu
en utvandring gjorde Mårten till huset, undersökte lås och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
