Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handlaren Elof Bihi och skräddarmästaren Erik Söderström,
då brast hela församlingen ut i gapskratt, till verklig skandal
för Guds hus.
Korteligen, Axel Dahl blef allt mera omöjlig, men som
han för sin enskilda person var afhållen af alla, så ville
man icke anmäla honom inför konsistorium, utan åtnöjde
sig med att allt trängre inskränka hans prästerliga
verksamhet. Dahl syntes äfven själf förlora hoppet om någon
synnerlig framgång på prästvägen och var rådvill om hvad
han skulle företaga sig, då en händelse inträffade, som med
ens befriade honom från alla bekymmer i den vägen.
En eftermiddag höstetiden satt Axel Dahl ensam i sin
studerkammare, om man så kan kalla ett rum, hvars väggar,
i stället för af bokhyllor, pryddes af jaktgevär med hvad
vidare därtill hörer. Hade det gällt att försvara den kristna
hjorden mot skogens varg eller björn, så hade Dahl
otvifvel-aktigt varit på sin plats, och han skulle säkerligen ha fällt
det ”rytande lejon som går omkring, sökande den det
uppsluka må”, förutsatt likväl att detta högdjur ärligen hade
kommit från Nubiens öknar och icke från det vida hetare
klimat, som skriften antyder.
Då öppnades dörren, och in i rummet steg gamle
Flodin, förste komministern i Klara.
”Nå, det var väl du var hemma,” började denne. ”Du
måste hjälpa mig med en förrättning i afton.”
”Förrättning!” upprepade Dahl, sprittande till. ”Hvem
talar till mig om förrättningar efter den skrapa, jag på
förmiddagen återigen fick af doktor Hagberg för den där
välsignade begrafningen i går!”
”Ja, jag vet,” förklarade Flodin, ”men hur kunde du
så dabba dig, käre Dahl?”
”Det var inte mitt fel, utan den fördömda vindens,”
ursäktade sig Dahl.
Saken var den att Dahl föregående dag hade jordfäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
