Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vunna frihet från en förening, där någon egentlig harmoni
icke varit möjlig redan af den grund, att den ena parten hade
af naturen alltför mycket muskulöst anlag till att ensidigt
dominera och helst göra solo, upphörde han dock intet
ögon-blick att beundra fru Enbom såsom ett musikaliskt och
dramatiskt mirakel och att vid första tonen utaf denna strupe
eldas ånyo till sin löjtnantliga ungdoms lifliga känslobrand.
Fru Enbom var utan tvifvel och än mera hade varit en lyrisk
användbarhet: hon fyllde sitt parti, hvad än man gaf henne,
men hon fyllde det utan synnerligt behag, och hon mindre
utförde ett stycke än slog sig igenom detsamma; hennes
framträdande hade alltid något af en pukslagare, och när hon
dunkade igenom en bravurscen, var man alltid rädd. att hon
af lutter duktighet skulle tappa någon af trumpinnarna på
golfvet. Men för Lindeberg var detta maner det passionerade,
det patetiska, det sant dramatiska och sublima. Förälskad i
detta manhaftiga, stundom nästan hojtande föredrag, hörde
han icke, att dessa toner voro litet emellanåt skäligen falska,
att dessa anslag skuro som en släda i töväder här och där i
gatstenarna, att denna röst, hvilken väl en gång åtminstone
ägt volym och styrka nog, började mista sin elasticitet och
tvangs att ersätta denna medelst hetsighet och en viss kolerisk
ansträngning. Han lefde och dog på, att ”Enbom” var
ej blott Nordens, men ”ganska säkert” en af Europas i allo
största sångerskor, och just dramatiska sångerskor, och han
ägde, när någon annan nämndes som henne öfverlägsen, helst
endast medlidandets vemodiga smålöje till svar, ehuru det
visserligen ej var svårt att, om man precis ville, äfven få
honom in i en polemik härom, och hvilken då stundom
hotade med duell på skarpa klingor.
Jenny Lind hade plötsligen stigit fram. Hon hade gjort
sin briljanta debut i ”Friskytten”, och hela världen hade
in-stinktlikt från första ögonblicket fattat sitt parti. Man kände,
att man här hade för sig en verkligen europeisk storhet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
