Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Natur hvad du är skön."
"Jag reser bort från dessa bygder
som ömt förenat dig med mig
och glömmer alla dina dygder
blott för att tänka få på dig."
"Ditt blod måste rinna."
"Bilden af en ädel kvinna jag lärde känna först hos Laura."
Hemkommen från Hagaparken, förrättar den lilla
jungfrun med ovanlig kryhet och upprymdhet sina sysslor och
skyndar därefter, om husmodern så tillåter, att afhöra någon
favoritpräst, ty Stockholmspigorna äro i allmänhet ett
tämligen gudaktigt folk och gå nästan lika gärna i kyrkan för
att höra någon Wieselgrenare som på spektaklet för att se
Svante Hedin. På eftermiddagen har hon åter några
timmars ledighet, och hon tar då med sin gosse vägen helst
åt Djurgården, där hon låter bjuda sig in till
konstberida-rens eller på Djurgårdsteatern. Hon har ett särdeles tycke
för pajasser, men har på sin tid äfven vetat att uppskatta
”Strozzi och Martino".
På sina namnsdagar gör hon ett litet kaffekalas åt de
andra ”flickorna" i huset. Hon har på förmiddagen blifvit
af sin fästman uppvaktad med en bukett och ett grant
prän-tadt poem, hvilket högtidligen uppsättes på väggen. Vi
antaga, att det slutar så här:
"Må du lefva glad ock säll,
liksom etternällen ständigt grönskar
älskade Lovisa far väll
en goder vän dig detta önskar.”
2 a i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
