Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
k
MINNEN
FRÅN MINA INFORMATORSÅR.
Hvart skall du gå så svartklädd? Bevars, så gentil:
hvit halsduk! Nej se på Aiexej, som har hvit halsduk och
fadermördare på sina fina kinder.”
”Jo, jo, professor Ekeberg har skickat bud till mig.”
svarade jag min vän Wimmerkant, som i sällskap med en
mängd vänner — ty han var rik, han —- mötte mig på
gatan.
”Jaså — nå. hvad ville han dig?”
”Jag vet verkligen icke,” sade jag, ”men jag förmodar
något.”
”Hvad då?”
”Ah, det hör inte hit — adjö med er!”
Saken var. att jag på en bjudning slagit mig en smula
ut, för öfnings skull naturligtvis, för guvernanten hos
professor Ekeberg. Inte var jag kär, inte, men jag var tjugufyra
år gammal och oöfvad i sällskapslifvet; jag visste detta själf
och försökte nog att lägga mina ord både försiktigt och bra,
men var ej säkrare på min sak, än att jag efteråt alltid kom
i en sorts samvetskval.
Hvad var det egentligen du ”hamsade”? tänkte jag
dagarna efter. Du sade säkert mycket dumheter. Kanske
man skrattar åt dig, kanske man anser dig för en
pratma-kare. Saken är den, att detta fel ofta vidlåder fattiga
gossar, som börja sin bana i sällskapslifvet. De komma så
sällan dit, att ett sker af två: antingen tiga de som muren,
låsa in sina sällskapsgåfvor, af fruktan att de ej kunna stå
prof, eller också öppna de hela förrådet; och man kan väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
