- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 13. 1800-talets äldre prosadiktare. 2. Emilie Flygare-Carlén, August Blanche, Orvar Odd, Onkel Adam /
259

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag var verkligen icke i den allralyckligaste
sinnesstämning. när jag inträdde i professorns nedra förstuga och
putsade mig för att gå opp till honom på öfra botten. Det var
strax före jul — fult, kallt, regnigt och snöslaskigt. Trappan
opp. mörk som ingången till tartaren, gapade emot mig
men jag gick, frusen naturligtvis både till kropp och själ.
I öfra förstugan skurade man till helgen.

”Är professorn hemma?”

”Ja, det tror jag nog,” svarade en gumma, som såg
förargad ut. ”Herrn skall trampa på viskan och stå på den
där trasan,” tillade hon. Jag lydde och knackade, stående
på en disktrasa, på en dörr, på hvilken där å en
papperslapp stod att läsa: ”Professor Ekeberg träffas hemma alla
förmiddagar mellan 8 och 9 och kl. 11 hvarje
söckne-dag å kungl. akademiens mindre lärosal.” Högst gemena
bokstäfver, snedt skrifna dessutom på groft säckpapper.

Min Gud, de professorerna!

”Stig in!” hördes en röst. Jag upplät dörren för att
artigt träda in. Men professorns rop: ”Stå inte där och söla,
så att skurluften kommer in,” påskyndade mitt inträde, och
knappt stod jag en half tum inom dörren, förr än den
knäpptes igen bakom mig af skurgumman, som också var vred.
Således mellan två eldar, skulle jag sagt, om jag ej
egentligen stått emellan en skurbalja och en professor i
filosofien.

Professor Ekeberg var en tämligen gammal man, mager
och liten, men med kvicksilfver i ådrorna. Han gick fort
fram och åter på mattan och bar en servett knuten om
kinderna. Ganska fägnesamt: han hade tandvärk!

”Hvem är herrn?”

”Mitt namn är . . .”

”Ja, det är herrns namn, jag vill veta,” yttrade
professorn stannande. ”När man frågar: Hvem är herrn? så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/13/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free