- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 13. 1800-talets äldre prosadiktare. 2. Emilie Flygare-Carlén, August Blanche, Orvar Odd, Onkel Adam /
309

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans kammare, ”huru elemenskadt dumt den gör, som gifter
sig af kärlek. Det bör herrn inte göra. Nej, räkna så här:
flickan är vacker eller ful — det gör detsamma; god eller
elak — också nästan detsamma; men se till, primo: ha
föräldrarna förmögenhet — är den säker, äro de gamla eller
mycket sjukliga eller rent af döda, som är det allra bästa.
Men gift sig inte af kärlek.”

”Å ja, det kan väl gå an, bio t man ser sig för.”

”Såg jag mig inte för? Är inte Lina en beskedlig
människa, fastän svärmor kollrat bort henne?”

Patron talade länge, men det blef ej bättre.

Den svåraste dagen var den 4 december. Jag glömmer
aldrig den dagen — Barbaradagen. Under det att
brikol-listerna firade sin högtid, så hade vi också en. Om någonsin
ställningen var generad, så var det då vagn efter vagn kom
och gästerna, hvarje i sin ordning, frågade: ”Är lands-

höfdingen kommen?” och patron, som tog emot, måste
berätta nederlaget. Fruntimren skulle hålla god min, men de
märkte med grämelse, huru husets olycka väckte skadeglädje
hos grannfruarna, som varit så hjälpsamma några dagar förut,
men nu i sin ordning tyckte, att det var rätt åt ”David
bagares nobless” (som den kvinnliga personalen kallades i
orten) att den misslyckats. De gamla fruarna kunde därför
aldrig nog utbreda sig öfver det ledsamma, som hade händt
de älskade vännerna på Gyllebo, och hoppades att grefven
väl någon gång skulle hälsa på. Emellertid läto de allt sig väl
bekomma, och kalaset var ypperligt. Det enda som kunde
sparas var viner, som tagits på öppet köp, samt stearinljus,
som till en del ersattes med talgljus.

Den påföljande veckan gick åt med att packa in och
bortföra allt det lånade. Mer än en anmärkning gjordes på
skadade effekter, och några dussin slipade glas måste beställas
för att få lika med några få sönderslagna. En bordsfot hade
bliivit afbruten för prostinnan, en soffkudde hade blifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/13/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free