Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bilder ur verkligheten, somliga med rätt grella färger, andra,
mera lyckade, hållna i en gäckande ton och gärna med en
poäng å la Heine. Samtiden tycks hvarken hafva uppskattat
innebörden eller arten, ehuru denna då var ganska ny och
därför bort kunna påräkna intresse.
Då Sturzen-Becker nämnda år lämnade Stockholm,
berodde det delvis på enskilda motiv, men väl i synnerhet
därpå, att han ville ha en själfständig verksamhet. Samtiden
— och för resten äfven eftervärlden — såg i honom
framförallt följetonisten och uppskattade högt hans ”lekande
penna”. Men Sturzen-Becker själf ville tas mera på allvar
och sträfvade efter att spela en roll som politisk publicist.
Bosatt omväxlande i Köpenhamn och i Hälsingborg, kämpade
han i ett tjugutal år med uppriktig hänförelse och sällsynt
energi för den skandinaviska idén. Denna Orvar Odds
politik fick ibland en mycket romanesk färg, och det var inte
underligt, att hans ledande artiklar stundom råkade blifva
på vers.
Då Sturzen-Becker nu fått ett bestämdt mål att kämpa
för, öfvergaf han den gäckande tonen och sökte sjunga in
i andra den varma tro, som eldade honom själf för Danmark,
för Skandinavien, för friheten hos alla folk. Med ett anslag
från Heine sade han:
för mänskor jag på jorden här
ett Gimle bygga vill,
och häfdade, att han äfven som skald byggde på verkligheten,
ej hörde fantasiens rike till. Men denna verklighet svek
honom. Från slutet af 1850-talet begynte det gå upp för
honom, att det var illa beställdt med den slesvigska härfvan,
och för hvart år som gick besannades hans farhågor, huru
mycket han sökte hålla modet uppe. Med 1864 var den
politiska skandinavismen dömd.
Bittert kände Sturzen-Becker, att han kastat bort sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
