Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt svärd är pennan. Segrande arméer
kring världen sända vi från våra rum,
den tappra skaran man benämnt idéer.
I barbariets natt, så dystert skum,
har gåsen räddat, trots autodaféer,
den fria tankens Capitolium.
* * *
FÖRKLARING.
Vid kannan satt den gamle invaliden,
ett spefullt löje kring hans läppar lekte,
där han min bleka kind med handen smekte
och talte om den gamla, stora tiden.
”Jag ofta spillt mitt varma blod i striden,
jag stått där sol och krutrök hetast stekte;
men, gosse! säg, hvem dina kinder blekte,
då svärdens tid är längesen förliden?”
Jag såg den gamle under ögonbandet
och svarade, förrän han sluta hunnit,
i sinnet stolt och ödmjuk på en gång:
Har jag ej spillt mitt blod för fosterlandet?
I sanden har väl ej dess purpur runnit,
men det har strömmat, gubbe! i min sång.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
