Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjälten från Leipzig genast bland tusen spanar
tjuserskan, denna ena, med örnblick opp,
och med en lindrig lyftning på tygeln manar
strax han sin skymmel, kokett, till kortgalopp.
Underdånigst i kort galopp tillika
hela hans stab i rörelse nu man ser;
det är en skog af kostymer, bländande, rika,
brokiga fjädrar, som skutta upp och ner!
Hurra för kungen! hur blixtrande under pannan!
Själf gör han slag i saken; nu passa blott på,
skall en batalj ni få se! . . . Men en kung, som en annan,
har sina fantasier då och då.
Tvärt genom mänskovimlet han gör sin gata,
nickande nådigt och mildt än hit, än dit.
(Staben också med en nåd, ej just att rata,
nickar åt någon bekant i söndagshabit.)
Hållande fast sitt mål med säkert öga,
dansar han fram med sin gångare, ledig och fri,
dansar direkte — det anade världen föga! —
fram till landån, den där med vår skönhet i. . .
Artigt han lyfter hatten och på sin franska
tecknar med handen ett ridderligt: ”Madame!”
(Staben att genast den obekanta granska,
också med hand åt hatten; lornjetterna fram!)
Gripande alltid i flykten lätt harangen,
komplimenterar han damen med ord och gest;
skönheten, purpurröd — o, i denna momangen
dubbelt förtjusande! — stammar, helt brydd och modest.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
