Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt mera betänklig tiden blef;
de väcktes skara var ansatt svårt,
de hade ett dagsverk tungt och hårdt,
han just var mannen att vända sig till,
han månde komma, hvad kosta det vill.
Där skulle stånda ett stort konvent,
där ville man rådslå och sätta på pränt
ett protokoll uppå pergament,
det gällde här, märk! att världen frälsa,
ty ville man honom flitigt hälsa,
han månde komma med trons baner
och med bibelspråk, desto bättre, ju fler . . .
Och grefven vid detta smärtans rop,
han byltar sin lärdom strax ihop,
han låter sadla sin gångare grå,
han ställer sin kosa söderpå
att bringa sitt Israel hjälp och tröst,
att samla truppen med väldig röst,
att ondskans Goliat slunga omkull
med bibelspråk, en skäppa full.
Där i den tysta natten han red
genom dunkel skog, öfver öde hed,
mens hästen saktade sitt lopp,
en psalm han stämde stundtals opp,
blott för sig själf, men af allan makt,
en monoton, i släpande takt.
Han sjöng sin ängsliga litani,
så att gångarn, gripen af melankoli
och hängande hufvudet som en munk,
skred fram till slut i liktågslunk;
han sjöng, så att vipan, hemsk och rädd,
flög upp med skrik från tufvans bädd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
