Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Amerika, dit hans båda systrar styrt färden. Så emottog
han år 1855 af S. A. Hedlund, hvilken bland Handelstidningens
papper funnit ett följetongsfragment af Rydberg,
anbud att ånyo inträda i Handelstidningens redaktion, ett
anbud som Rydberg efter någon tvekan emottog. Därmed
var hans framtidsbana gifven. Han var vunnen åt publiciteten
och därmed ock åt litteraturen och med Hedlund knöt
han ett förtroget vänskapsband som varade lifvet ut.
Från en obemärkt följetongsöfversättare och biträde vid
utrikesafdelningen skulle han under de nära trettio år han
tillbragte i Göteborg steg för steg utveckla sig och eröfra
platsen såsom landets främste skriftställare på olika
områden.
Rydbergs första publicistiska verksamhet ägnades åt
skilda håll; med förkärlek behandlade han tidens kyrkliga
spörsmål, bekämpade med skärpa den stränga ortodoxa
luteranismen, särskildt sådan den häfdades af Lundaorganet
Svensk kyrkotidning, och ställde sig sympatisk till
nydaningarna på det religiösa området ute och hemma; uttalade sig
äfven i litterära och filosofiska spörsmål, stod i filosofiskt
afseende först under inflytande från den yngre Fichte, i hvilken
han såg den segerrike bekämparen af såväl den ensidiga
spiritualismen och materialismen, men var till en början kritisk
mot Boströms lära, hvilken han senare mera närmade sig.
Ett visst mystiskt drag framträdde ock i hans tänkande.
Vidare behandlade Rydberg under denna tid en del frågor
på dagordningen, exempelvis skolfrågan och försvarsfrågan,
därvid han i de sedan som broschyr utgifna artiklarna Huru
skall Sverige bevara sin själfständighet? tog till orda för
folkbeväpning och bidrog till väckande af den frivilliga
skarpskytterörelsen. Dessutom offentliggjorde han dels i
Handelstidningen dels i kalendrar alster af skönlitterär art. Under
strecket i tidningen lästes sålunda 1856 De vandrande
djäknarna af ”Agricola”, 1857 Fribytaren på Östersjön och 1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
