Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon klämtar i trånad att stämma in en gång
med sina skära toner i folkens frihetssång,
att ringa öfver världen det saliga bud:
se, jorden blir Guds rike! Se, mänskligheten finner Gud!
Men i den andras gjutform förstelnande flöt
det mörker, som har rufvat i kaos’ dunkla sköt.
Den tunge kläppen hvilar — hon hänger tyst och stum,
och hennes kupa liknar en nattlig himmels hvälfda rum.
I torn-arkaden nedom, där sitter, skum i håg,
en demon med handen vid klockans starka tåg,
orörlig som en bildstod, och ser med dystert hot
till häfdernas böljegång, som brusar rundt om tornets fot.
Än tumla de i solglöd, och än är solen skymd,
men om en gång det svartnar kring hafvets hela rymd
och sista böljan krossas i bränningars larm,
som vaggat siardrömmar, de framtidsljusa, i sin barm,
om hopplöshet faller öfver mänsklighetens nöd,
om frihetssången tystnar för gunst och för bröd,
om ungdomshjärtat kallnar och känner utan kval,
hur bort ur världen viker det godas helga ideal;
då knyter sig handen kring klockans starka tåg,
då ringer demonen med rasande håg,
då svingar nattens klocka sin ofantliga rund,
då skälfver hela världen och rämnar i sin djupsta grund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
