Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur »Prometeus och Ahasverus»
Jag har allt sedan vandrat jorden kring.
Hvems skulden var, det gör nu ingenting:
om hans, om min, däri vill jag ej leta;
jag bär min lott, och det är nog att veta,
att hur vi tolke Herrens dunkla råd,
och hur vår tanke lifvets gåta rede,
står lyckan fram som tecken af hans nåd,
eländet fram som tecken af hans vrede.
Prometeus.
Mig tycks, beklagansvärde vandrare,
att Zeus belönade din trohet illa.
Ahasverus.
Det är min egen sak, du klandrare,
på det må du ej minsta ord förspilla,
ty Makt är rätt och gör hvad hon behagar,
Gud gifver lag, men lyder inga lagar.
Det sägs, att jag var offer för ett svek:
Guds son lät föda sig som träl på lek,
slog nödens mantel öfver gudomsprakten,
och när jag så förgrep mig på en vek,
förgrep jag mig, olycklige, på Makten.
Så sades det, så sägs det än i dag;
dock kan jag icke tro på denna saga,
ty är jag själf ett offer att beklaga,
är nazarenen det så väl som jag.
Vid vägar, gator, torg och in i husen,
hvar jag med denne staf i handen kom,
såg jag ju tusen kors och åter tusen,
där han är spikad fast i andanom.
Han har ett Golgata i hvarje by,
och högt upp öfver städernas palatser
uppmuras nya hufvudskalleplatser,
som resa sina kors i himlens sky.
4. — Nationallitteratur. 15.
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
