Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där kastar mänskojägarn sina bränder,
i Nubien såg jag nyss hans karavan,
af gissel drifven och med järn betungad,
i gul och brännhet öken gå sin ban.
Snart är från bågen siste pilen slungad
af Nya världens siste indian.
Tasmaniens stam förmultnar hos de döde,
jag ser den siste australierns öde,
då ur hans hand för sista gången sprang,
i luften kretsande, hans bumarang.
Så stöta folken hop i blodigt möte,
men hvad är denna fejd med udd och järn
mot den jag sett och ser i statens sköte
med lag som vapen och med lag som värn?
Där förs en strid, en dolskare och värre:
stånd trampas där af stånd och klass af klass:
den som ej gör sig till de andras herre
är viss därom att öfverväldigas,
och tyranni i lagens mantel klädt,
det kallas rätt och är för visso rätt.
Förr såg jag romarn i senatorskrud
nedstörta slafven i piscinans vatten
att göda karpen till sitt gästabud.
Förr såg jag borgherrn famna trälens brud
i kraft af helgad rätt till första natten.
Och fast det där är längesen förbi,
ty sed och stadgar skifta ju i längden,
så ser jag äfven nu ett slafveri,
som rufvar tryckande på mänskomängden.
Kabirerna, den starka trälaätt,
de dina manat fram till släktets väl,
ha ej gjort Adams söner lifvet lätt,
ty nu är mänskan desse trälars träl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
