- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 15. Viktor Rydberg; Pontus Wikner /
134

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föregifver, att det är uppenbaradt din moder, då har du än värre
att vänta.”

Sorgbarn tycktes icke frukta utan glädja sig åt löftet, ty
det skimrade likasom fröjd i hans mörka ögon.

Riddaren önskade nu god natt åt priorn, som i hjärtat
var ledsen öfver hans hårdhet mot den lille pilgrimen. Men
pater Henrik sökte godtgöra detta med att visa gossen dess
större godhet; när riddaren gått, förde priorn Sorgbarn icke
till klosterköket, utan till munkarnes bord i refektorium, satte
honom vid måltiden mellan sig och den äldste klosterbrodern
och talade med munkarne om hans vallfärd och märkvärdiga
ärende.

Sedan bröderna hört detta, visade de Sorgbarn större
vördnad än äldre män vilja tillmäta gossar.

Efter måltiden bäddades åt Sorgbarn en säng i
bokrummet, där han öfverlämnades åt ensamheten, sedan priorn
önskat honom god natt, välsignat honom och återvändt till
sin cell.

*


RIDDAREN OCH PILGRIMEN.



Tidigt följande morgon hölls i klosterkapellet den mässa,
med hvilken pater Henrik beslutit inviga Sorgbarns fromma
värf hos riddar Erland.

Den förflutna nattens åska hade rensat luften. Morgonen
var dejlig. Vid Erlands arm vandrade fru Helena till
klostret, följd af alla slottets tjänare och tjänarinnor.
Riddaren hade för sin husfru omtalat sitt möte med Sorgbarn,
dennes ärende och sitt löfte att emottaga honom. Mot detta
löfte hade fru Helena så mycket mindre att invända, som det
gällde en from gärning, genom hvilken måhända Guds kraft
på ett underbart sätt skulle uppenbaras. Hon var tvärtom
brinnande i hågen att se den unge pilgrimen och gladdes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/15/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free