Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Nej,” svarade främlingen. ”Jag känner honom endast
af ryktet.”
”Ja, hvem gör icke det?” sade portvakten med stolthet.
”Men du är alltid välkommen. Min herre är glad att se
främmande filosofer i sitt hus.”
Under samtalet hade portvakten stängt dörren till gatan
och ledsagat främlingen till motsatta dörren. Han öppnade
denna, bjöd gästen stiga in i aulan, vinkade en ung slaf,
hvilken tjänstgjorde som atriensis, och återvände till sin
portkammare.
Okos, den unge slafven, portvaktarens son, en yngling
med glad uppsyn och städadt skick, underrättade främlingen,
att det torde dröja något länge, innan hans herre hemkomme;
det vore därför hans, Okos’, skyldighet att visa gästen, hvar
han skulle finna badrummet, om han ville bada, biblioteket,
om han ville läsa, ett afskildt gästrum, om han vore trött
och föredroge ett sådant framför hvilosofforna i aulan.
Främlingen valde biblioteket. Han visades dit,
betraktade en stund de sköna målningarna, skakade därvid på
hufvudet, tog en pappersrulle och slog sig ned i en bekväm
hvilosoffa för att läsa. Några ögonblick därefter inträdde en
gosse, Okos’ yngre bror, och ställde bredvid gästen ett litet
rundt bord med frukter, konfityrer och krystailflaskor, den
ena med vin, den andra med vatten, nyss hämtadt i
trädgårdskällan. Sedan detta skett, gick gossen, men återvände
snart med friska, välluktande blommor, som han utbytte mot
andra, ännu icke vissnade, i en blomstervas under draperiet
vid ingången till rummet. Sedan han på sådant, i detta hus
vanligt sätt sörjt för den okände, mycket tarflige främlingens
trefnad, aflägsnade han sig.
När portvaktaren öppnade för den obekante, hade han
icke iakttagit, att denne, medan han knackade, utbytte en
förtrolig blick med den gamle olivhandlaren Batyllos, som
stod på gatan ett stycke därifrån, med häpnad tydligen målad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
