Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vällustens sköka; den vingbrutne örnen dör på sin bara
fjällbrant med ögat mot solen.
Men Faust vill lykta denna långpina. Hans stolta,
obändiga natur lider dess djupare, som han dagligen på
lärostolen måste förnedra sig till att med akademisk tvärsäkerhet
framställa skensanningar som han i sitt innersta föraktar. Och
hvad är mer hädiskt, mer helgeskändande än att till unga
trängtande läppar räcka drafvel under förebärande, att det
är sanningens lekamen och blod? I denna natt af harm och
kval öfver en spilld lefnad står själfmordet honom nära.
Månen, som skiner in på böckerna och de alkemistiska
verktygen i den hvälfda, trånga studerkammaren, bryter en
af sina strålar mot kristallflaskan där uppe, som gömmer
en dödande vätska. Men en annan stråle leker på magern
Nostradamus’ bok.
Upp! Fly! Ut i det vida land!
Den underbara boken här
af Nostradamus’ egen hand
hon visar dig hvar vägen är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>