Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LILLE VIGGS ÄFVENTYR PÅ
JULAFTON.
Skarsnön låg skinande öfver heden, där man, så stor
hon var, såg bara en enda människoboning, och det var
en liten stuga, gammal och grå.
De måtte lefva ett ledsamt lif, stackarna, som bo där
inne, tänkte väl mången resande, som färdades där fram om.
Och ödsligt såg det ut på heden, äfven om sommaren, det
kan icke nekas. Ljung och klappersten, buskris och martallar,
det var allt som hon kunde fägna ögat med. Men själfva
stugan var god nog i sitt slag. De mosslupne väggstockarna
hade frisk kärne och höllo vä! tillhopa mot köld och blåst.
Skorstenen steg bred och tvärsäker öfver torftaket, som om
sommaren liknade grönt sammet och prydde sig med rödgula
blommor. I täppan vid gafveln växte då potatis, morötter och
kål, och vid stängslet vallmo, ringblommor och rosor. Där
stod också en apel och under den en liten bänk. Fönstret
hade en gardin, som alltid var hvit.
Stugan och täppan ägdes af mor Gertrud, och hon bodde
där med en ungersven, som hette Vigg.
Det var tidigt på morgonen, då mor Gertrud gick ut att
göra uppköp hos landthandlaren i den aflägse byn. Nu led
15. — Nationallitteratur. 15.
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
