Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På ramlade härskarsäten
historiens dom blir dömd.
Den lyder: glömd och förgäten,
för evigt förgäten och glömd!
Du är blott en vanlig backe,
palats, som sjunkit i grus!
Nu trampar min fot din nacke,
du Neros gyllene hus!
Tro aldrig, att jag beklagar
din flyktade prakt och glans:
ve dig och de forna dagar,
då icke friheten fanns!
Hvad kan en ruin väl vara
för tidernas yngste son?
En kulle, en mullhög bara
att se en utsikt ifrån.
Se! Solens kula sig sänker
bak pinjer och blåa berg;
på Coliseum hon blänker
i brunröd, glödande färg.
Hon stänker en purpurdroppe
på Buonarottis kupol.
Då allting är mörkt däroppe,
har du sagt godnatt, o sol!
En gång, då solen går neder
i purpur och guld, som nu,
och nickar farväl till eder,
I eviga kullar sju,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
