Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRANDKLIPPAREN.
I.
Det var då decembersnön kring Lund
i rödaste tö försmalt,
det var i den yttersta nödens stund —
på spel stod seger, stod allt.
Den elfte Karl i sin kämpakrets
i fäktandet främst var med,
hans krona hängde på värjans spets,
där lifregementet stred.
Brillant, en skänk ur kung Ludvigs stall,
en häst för parad och ståt,
förmådde ej mer vid trumpeternas skall
att bära sin herre framåt.
En annan fåle i hast fick tas;
en ryttare sprang af sin häst:
”Tag Blacken — han är blott af bonderas,
men står sig båd längst och bäst.”
Den kung, som trofast med folket gick
att värna sin ärfda grund,
sin stridshäst också af folket fick
till tecken på fast förbund.
Det var en syn för de djupa led,
då glad, efter vunnet slag,
kung Karl den löddrige klipparn red
på denna sin hedersdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
