Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sorg, som all fröjd förnekar,
”allt var en villa” säger;
klentro, som ängsligt tvekar,
bidande öfverväger.
Då, medan sorlet tiger,
fram han i kretsen stiger,
famnen åt alla breder:
”Frid vare eder!”
Heliga aftontimma!
Tiden din bild ej skymmer.
Kom att förklarad glimma
under vår själs bekymmer!
Mästare, träd, som förr en
gång, genom lykta dörren!
Tala, som förr, jag beder:
”Frid vare eder!”
Tvekan de bäste plågar,
tviflet vårt sinne lycker,
Tomas ej hoppas vågar,
klentron sig vishet tycker.
Kom genom lykta hjärtan,
bringa den frid i smärtan,
hvilken ej världen gifver,
men som förblifver!
Kom att Dig uppenbara
nu, när de ting, som stunda,
ofta en vilsen skara
tvekande tycks begrunda,
säg, när vi oss förvilla:
Salige de, som stilla
tro, i en tid af våda,
fast de ej skåda!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
