Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då tycks jag mig ej riktad, men bestulen,
och lik den blinde lille,
som nog sin läxa lärde,
men instängd satt vid barnens dans om julen.
Min färd är lång och mulen
och fjärran ser jag hamnen,
trots år af strider.
Lik mycket! Dagen skrider
och lampan tänds — och boken öppnar famnen!
SAKNAD.
Den, som ur slumrens armar plötsligt ryckes,
förblandar ännu verklighet och dröm.
Det, som var nyss hans allt, för dyrbart tyckes
att sänkas strax i det förgångnas ström.
Så dessa bilder, som mig hoppet målat,
jag än ej riktigt ur mitt hjärta slet,
de le mot mig alltjämt, som förr de strålat.
Jag tror på dem ännu. Förlåt mig det!
Mitt sinne, när jag glädes, när jag gråter,
det flyddas hviskningar beständigt hör.
Att våren for och aldrig vänder åter
kan jag ej tro — det rår jag ju ej för.
Snart skola sippor under drifvan knoppas
får jag ej ana hvad en blomma vet?
Jag gör som hon: jag gömmer mig och hoppas!
Ty hoppas måste jag. Förlåt mig det!
Men får jag intet annat än ett minne
till mål att lefva och att verka för,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
