Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄRKOR.
Anonym du sökt att vara,
men det hjälpte föga bara:
icke har du narrat mig!
Detta sus af vingar
genom sång, som klingar,
måste komma just från dig, från dig!
Högt, högt öfver hult och byar,
uppe där bland sol och skyar
dölj du fritt din rikedom! —
Att du är vår lärka
grant ändå vi märka:
se, all nejden springer ju i blom!
ifc-
VALLMON.
Liksom flammor glöda
dina kjortlar röda:
aldrig jag i tiden
maken såg till siden! —
Du till bröllop tör dig ärna,
vallmo — vallmotärna?
Sommardag förlider,
det blir andra tider,
höstvind slår på pukan —
bär då spannmålskrukan
stadigt: det blir lifvets summa
för hvar vallmogumma!
* * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
