Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vår och det var frid. Och nu — hvarför skakas icke träden,
hvarför mörknar icke himmelen! Lägg handen på min panna,
känn hur blodets böljor börja gå! Lämna mig icke, Lars;
jag ser en ängel som kommer emot mig med en kalk; hon
går på aftonskyn därborta, blodröd är hennes stig och hon
har ett kors i handen — Nej, jag förmår icke, jag går tillbaka
till den lugna dalen; må andra strida, jag skall se på. — Nej,
jag skall gå efter och läka de sårade, jag skall hviska frid i
de döendes öron. Frid! — Nej, jag vill strida med, men i
de sista lederna; hvarför skall jag gå främst?
Lars.
Därför att du är den djärfvaste!
Olof.
Icke den starkaste?
Lars.
De starke komma efter: och den starkaste har du vid
din sida; det är han som manar dig till kampen!
Olof.
Hjälp mig, Gud! Nu går jag!
Lars.
Amen!
Olof.
Och du följer mig!
Lars.
Du skall gå ensam med Gud!
Olof.
Hvarför drar du dig tillbaka?
Lars.
Jag är icke född till stridsman; jag skall blott bli din
vapensmed! Guds rena ord skall bli dina vapen och du
skall sätta dem i händerna på folket; ty nu är dörren till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
