Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samma dag på morgonen som Bosses storartade försök
att bryta en ny bana på kanngjutningens törniga fält
misslyckats, kom köpman Algut från Liibeck hem till kontoret
på Östra Allmänningsgatan vid saltsjöhamnen och ställde en
kanna af Bosses tillverkning på kompanjonens skrifbord.
”Na, Jåsef! Se na på den kannen!”
Josef såg med kännaremin på den kannan:
”Na Algut, na hvad?”
”Hvad vill du mig ge fer den kannen?”
Josef skref litet på sitt papper och svarade:
”Jak ger två ere!”
”Ger du mik två ere? Na!”
’Ach, dik! Du skall icke hafve mer än halftannt ere
af mik.”
”Na, ger du mik halftannt ere?”
Josef skref litet till på papperet och svarade sedan:
”Är det prifatgeschäft eller kompangeschäft?”
”Det är prifat.”
”Na, da ger jak halftannt!”
När affären var uppgjord, gick Algut ut i staden för
att söka upp Boo. Denne satt dä i fängelset och kunde icke
anträffas. Algut tog då sin kanna och gick ner till ett
köp-mansfartyg, som låg färdigt att afgå till Liibeck. Där gjorde
han upp att köpmannen skulle i Liibeck beställa ett tusen
kannor efter medföljande modell och oförtöfvadt sända dem
åter, men han vidfogade den ordern, att gjutaren skulle lägga
litet mera ”bli” i tennet. Skeppet lade ut och blef borta en
månad.
Detta allt hände under den tyske konungen Kristofer
af Bayern, hvilken genom svenskarnes vanliga afund sins
emellan råkat komma på tronen, emedan man hellre tog en
utländsk man till kung, än man kunde förmå sig välja en
inföding, alldeles som grodorna, när de fingo storken till
kung. Denne konung, som naturligtvis saknade alla foster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
