Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.......................o*’*..*
;>v——»■■■" ––—–– ■ — »■"■" ..•■■■■"—i,. ;■
tog jag henne om lifvet och kysste henne. Gurli vardt blek.
Vid bottinknäppningen tog jag ett litet tag med hand, hm . . ."
”Genera dig inte för mig, du, Ville,” sa gumman, ”jag
är gammal jag!”
”... så här om skänkeln. Inte så dåligt för resten ! Hm !
Verkligen inte så illa! Häu! Men när jag skulle ta på mig
rocken, så, hast du mir gesehen, där stod Lina färdig att
följa fröken hem. Och Gurli gjorde en ursäkt för mig; hade
förkylt mig i kväll; var rädd för nattluften. Ottilia såg flat
ut och kysste inte Gurli när hon gick. Dan därpå skulle jag
visa Ottilia astronomiska instrument uppe på skolan klockan
tolf. Hon kom också, men var ledsen. Hon hade just varit
hos Gurli, som var ovänlig mot henne. Kunde inte förstå
orsaken. När jag kom hem till middan var Gurli alldeles
förändrad. Hon var kall och stum som en fisk. Hon led.
Jag såg det. Men nu skulle knifven in.
’Hvad hade du sagt åt Ottilia, efter hon var så ledsen?’
tog jag upp.
’Hvad hon hade sagt? Jo hon hade sagt åt henne att
hon var kokett. Det hade hon sagt.’
’Hur kunde du säga det?’ sa jag. ’Du är väl aldrig
svartsjuk heller!’
’Jag, svartsjuk på den där!’ brast hon ut.
’Ja det förvånade mig, ty ett så intelligent och förståndigt
fruntimmer kunde väl aldrig gå och se på en annans man!’
’Nej’ (nu kom det!), ’men en annans man kunde gå
och bära sig ilfa åt mot ett annat fruntimmer. — Huhuhu! —
Nu var det färdigt. Jag försvarade Ottilia ända tills Gurli
kallade henne nucka, och jag fortfor att försvara henne.
Och den eftermiddan kom inte Ottilia. Hon skref ett svalt
bref och ursäktade sig, men hon såg nog, att hon var
öfver-flödig. Jag protesterade och ville gå och hämta henne. Men
då blef Gurli vild. Hon såg nog, att jag var förälskad i den
där Ottilia, att hon (Gurli) var ingenting för mig; hon visste,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
