- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 17. August Strindberg /
267

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och hade icke något störande inflytande på arbetets gilla gång
för öfrigt, ty Carlsson var nog fiffig att de dagar han var
borta ge gossarna arbete på beting, så att de skulle dika så
många famnar, plöja så många tegar, fälla så många träd,
och sedan vara lediga, hvilket de med nöje åtogo sig, ty
därigenom kunde de vara fria redan aftonvardsdags. Vid
sådana tillfällen, då arbetet skulle mätas och sedan det
gjorda granskas, var det som blyertspennan och den
numera införda anteckningsboken kommo till heders, och
Carlsson vande sig vid att uppträda som inspektor och
småningom få arbetet att glida öfver på andra skuldror.
Samtidigt inrättar han sig på kammaren såsom i sitt
eget ungkarlsrum. Tobaksrökning var redan länge sedan
införd och på bordet vid fönstret hade han dukat fram ett
grönt fickbläckhorn, ett pennskaft, en blyertspenna, några
ark postpapper, samt ordnat med ljusstaken och
strykstickstället så att det såg ut som ett skrifbord. Fönstret vette
ut åt storstugan, och här satt han på raststunderna och iakttog
herrskapets rörelser, samt höll äfven förevisning af sin
skrif-kunnighet. Om aftnarna slog han upp fönstret, lade armbågen
på brädan och satt däruppe bolmande ur pipan eller en ur
västfickan framletad cigarrstump, under det han också kunde
läsa i en veckotidning, hvilket gaf honom nerifrån sedd ett
utseende som om han vore patron själf på gården.

Men när det blef skumt och han tände ljus, lade han
sig på sängen och rökte. Det var då som drömmarna kommo,
planer snarare, byggda på ännu icke inträffade
omständigheter, men hvilka möjligen med en liten tumning kunde
komma att inställa sig.

När han så en afton låg på rygg och bolmade svarta
ankaret, för att döfva myggen, och under det hans ögon
stannat på det hvita lakanet, som täckte kläderna, släppte
detta och ramlade plötsligt ner på golfvet. Som skuggan af
ett led soldater såg han hela den aflidnes garderob göra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/17/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free