Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tiggaren
på kryckor fram: slår kryckan i bordet så att muggar krossas.
Herr ordförande! — Jag begär ordet: (Han slår sönder
mera af servisen.) Jag har icke lätt låtit dupera mig i lifvet,
mina herrar, men denna gång, blef jag bet. Min vän där i
högsätet har nämligen öfvertygat mig om att jag så kapitalt
lurat mig på hans omdömesförmåga och sunda förstånd att
jag känner mig rörd.
Det finns ju gränser för medlidandet och det finns
gränser för grymheten — mig gör det ondt att se verklig merit
dragas ner i dyn, och denna man förtjänar ett bättre öde än
hans narraktighet ådragit honom.
Den okände.
Hvad är meningen?
Fadren och Läkaren ha under föregående smugit ut: Sluskarne intaga
nu ensamme hedersbordet; kroggästerna samla sig i grupper och begapa
Den okände.
Tiggaren.
Detta: ni som anser er vara seklets man, antager en
inbjudning af en suporden för att låta fira er som
vetenskapsman . . .
Den okände
reser sig.
Men styrelsen . . .
Tiggaren.
Ja, supordens styrelse meddelade er sin högsta grad
medelst det där insigniet, som ni får betala själf . . .
Den okände.
Och professorn?
Tiggaren.
Han kallas så, men är inte alls någon; han ger visst
lektioner; och den där uniformen som måtte ha duperat
er mest, det var en slottskanslibetjänt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
