Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\:–––––■ ■■■ ...— 1 1 —m-,,,- , , I ,
Anne Charlotte Leffler
systern, Gurli, men han var tillräckligt fruntimmerskarl för
att inse, att det dock fanns något hos henne, som skulle komma
henne att bli mycket firad. Det hade mer än en gång händt
att ett ofrälse statsråd, tack vare en vacker dotter, fått en
sådan ställning inom societeten, att man glömt hans härkomst.
Man skulle nu i afton pröfva makten af Arias 17 år och
framför allt af en annan egenskap hos henne — ett visst,
hemlighetsfullt, obestämbart något, som kallas ”karltycke”.
Föräldrarna gingo nu in i flickornas rum för att se Arla
klädd. Hårfrisörskan hade för länge sedan gått ifrån henne,
och nu höll den nya kammarjungfrun på att afsluta
anordningen af rummet, som skulle begagnas till toalett för de
dansande damerna; hon hade lagt fram åtskilliga
toalettartiklar och bland annat äfven satt fram puder, något som
statsrådinnan ej alls förstod sig på, men som kammarjungfrun
påstod var nödvändigt för att svalka hyn med mellan danserna.
Då föräldrarna kommo in sågo de Gurli sitta framför
spegeln, i en studeradt ledig ställning tillbakalutad emot
stolsryggen, sakta och värdigt vajande en stor solfjäder af och
an. En tjock lugg af det mörka håret låg neddragen ända
till ögonbrynen — hon hade fått mycket bannor af sin mor
för att hon klippt af sig framhåret och måste alltid på ett
missklädande sätt stryka det tillbaka, då modern var
närvarande, men tog sin skada igen med att draga fram det,
så fort hon var på egen hand. Öfver kindernas djupa, varma
färg låg ett tjockt lager af puder — ögonen höll hon nedslagna,
så att de långa, mörka fransarna rörde vid kinden, men
emellanåt såg hon upp och kastare en ifrig blick i spegeln.
Fadern brast ut i skratt, då han såg sin gunstlings
kostligt viktiga och själfmedvetna min. Gurli rodnade till
och sprang upp.
”Ack, pappa, hvarför kan jag inte få vara med i afton?”
utbrast hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>