Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V."’""1 “ I I ’jf
Anne Charlotte Leffler
ändå var det en stor olikhet i dessa ansikten, som kunde
berätta en hel lefnadshistoria för den, som förstod att läsa.
Hos dottern var det ögonens uttryck, som var det
förhärskande. Dessa ömma ögon kommo en att glömma munnens
bestämda linje. Så hade det säkert också varit hos modern,
då hon var ung, och då hon med en hängifvenhet och ett
förtroende utan gränser lade sin hand i den ståtlige mannens
vid sin sida och såg upp i hans vackra ansikte, där hon läste
ädel mannakraft, men där en mer erfaren snarare skulle
läst äregirighet och själfkärlek i förening med svaghet. Men
den så småningom allt mer skärpta linjen kring munnen
berättade om ett äktenskap, där hustrun ej kunnat, såsom
hon helst skulle velat, underordna sin vilja under mannens,
utan där hon tvärtom måst kämpa för uppehållandet af sina
grundsatser och för bevarandet af sin inre harmoni.
”Försök nu att hålla dig litet rakare!” sade statsrådet.
Arla rätade på sig, men blott för att strax låta hufvudet
sjunka igen.
Det undgick dock icke fadern, att denna böjda hållning
hade sitt egendomliga behag. Arla hade skjutit upp i höjden
mycket hastigt och formernas utveckling hade blifvit efter;
men den ranka, finlemmade gestalten och det ungdomliga
hufvudet med sitt rika, ljusbruna hår hade något af behaget
hos en blomstjälk, som ej förmår att riktigt uppbära den
tunga blomkalken. Dessutom var dräkten ypperligt ägnad att
dölja bristerna och framhålla fördelarna af detta utseende:
en hvit, skir, broderad tyllklänning, fodrad med blekrödt
siden och garnerad med halfutslagna tearosor. Sömmerskan
hade visat ett verkligt konstnärsöga, då hon valt en sådan
dräkt till denna gestalt och denna friska rena hy, som ännu
ej rynkats af nattvak eller vanställts af puder.
”Jag är mycket nöjd med dig,” sade statsrådet efter
slutad granskning och klappade den späda axeln, som lindrigt
skälfvande stack upp öfver klänningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
