- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 18. Anne Charlotte Leffler; Ernst Ahlgren; Alfhild Agrell; Georg Nordensvan; A.U. Bååth; Ellen Key /
34

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En ringning på tamburdörren afbröt den något pinsamma
stämningen; statsrådet drog en suck af lättnad. Gästerna
kommo bra lägligt, och han skyndade med hufvudet
tillbaka-kastadt och sin allra elegantaste hållning att emottaga dem.
Gurli måste dölja hela sin sorg, sin förbittring, sitt inre
uppror inne i barnkammaren; till råga på sina förödmjukelser
hade hon måst underkasta sig att en säng flyttades dit in
för hennes räkning öfver natten, då hennes och Arias
gemensamma rum uppläts åt gästerna.

Under den följande timmen var det ett oupphörligt
rasslande af siden, sammet och spetsar från tamburen in i
toalettrummet, där damerna lade af sig sina pälsverk, och
sedan genom salen in i salongen, där värdfolket tog emot.

Arla var obekant med nästan alla gästerna; hon stod
vid faderns sida och presenterades, neg djupt och litet
skol-flickaktigt och höll ögonen nedslagna. Hon fick många
granskande ögonkast af både herrar och damer.

Några af de tongifvande damerna, som ej hade egna
döttrar, och som själfva kommit till den ålder, då det nästan
är omöjligt undgå att höra till de svarta på hoffesterna, och
hvilka därför hade ett oegennyttigt intresse för allt hvad som
bidrog till societetens prydnad, förklarade för statsrådet, att
hon var ”allt för söt” och att det var ”riktigt styggt” att ej
låta henne komma ut i vinter. De fruar, som ännu hade
döttrar att gifta bort, anmärkte med glädje, att hon hade
dålig hållning — ”ingen figur — icke heller någon
konversation, tyckes det”.

Herrarne stodo ännu uppradade kring väggarna med
chapeau claque under armen och bildade en mörk och värdig
infattning till den ljusa och brokiga taflan af damernas
toaletter. Åtskilliga ordnar och kraschaner gjorde dock hvad
de kunde för att upplysa detta mörker. Det mest påfallande
hos herrarne, sedda så där i massa, var den allmänna bristen
på hår. Nästan alla pannor voro högre än naturen ämnat dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/18/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free