- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 18. Anne Charlotte Leffler; Ernst Ahlgren; Alfhild Agrell; Georg Nordensvan; A.U. Bååth; Ellen Key /
60

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

enkel och obetydlig ut i denna lysande samling, och som
gick där så obemärkt och anspråkslös och företrädesvis
uppsökte sina mer förbisedda gäster. Hon tänkte på, att
hennes lilla mamma, som tog sig så föga ut i stora världen,
var allra sötast i sitt hvardagslag i hemmet och framför allt
tidigt om morgnarna, då hon stod i sin ljusa morgonrock
inne i barnkammaren och hjälpte till med småbarnens
på-klädsel, gaf den ena kall öfversköljning och drog strumporna
på den andra, allt under barnens skratt och jubel. Arias hjärta
värmdes vid denna bild, och då dansen var slut, gick hon
att uppsöka modern och kysste henne ömt och vördnadsfulit
på handen samt bad henne, att hon skulle slippa dansa mer
i afton.

”Du tycker då inte att det är roligt?” sade modern och
såg pröfvande på henne.

Arla rodnade och slog ned ögonen. ”Jag vill hellre låta
bli,” sade hon blott.

1 det samma kom byråchefen Örn fram för att tala med
statsrådinnan.

”Vill byråchefen gifva mig tillbaka mitt löfte om
kotil-jongen?” sade Arla till honom. ”Jag vill inte gärna dansa
mer i kväll — jag är lite trött.”

Byråchefen kunde ej dölja ett uttryck af belåtenhet vid
denna förklaring. Han skyndade genast till en annan ung
flicka, som han under aftonens lopp mycket hade sysselsatt
sig med. Det var Cecilias yngre syster, Minnie, en liten
obetydlig flicka med ett mycket vanligt utseende, men med
två rader pärlhvita tänder samt små gropar i kinderna då
hon skrattade, hvilket hon nästan alltid gjorde. Hon var
mycket omtyckt af alla herrar, så mycket mer som hon var
en ovanligt huslig flicka, som allt ifrån barndomen hade haft
sitt eget lilla skafferi med sina egna syltburkar, och som icke
visste något mer förtjusande än att gå i hushållet — det
brukade hon tala om för alla — näst att dansa, förstås, ty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/18/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free