- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 18. Anne Charlotte Leffler; Ernst Ahlgren; Alfhild Agrell; Georg Nordensvan; A.U. Bååth; Ellen Key /
62

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

här finnas tillräckligt många betjäntsjälar för att göra mig
öfverflödig.”

Arla var stolt å hans vägnar öfver detta yttrande. Nej,
hon skulle visst icke velat se honom bland de andra springa
med tallrikar och glas.

Men Aurore kastade en satirisk blick efter honom, höjde
litet på axlarna och sade: ”En sådan gammal egoist! —
Hvad tycker fröken om honom?” tillade hon hastigt.

Arla drog sig ganska skickligt ur förlägenheten.

”Jag har aldrig sett honom förr än i afton,” sade hon.

”Jaså. Ja, jag frågar därför, att han vanligen brukar
slå an på mycket oerfarna unga flickor. Nå, har fröken haft
roligt i afton?” fortfor hon. Aurore hade börjat fatta ett
visst intresse för Arla. Hon tyckte om unga flickor, som
sågo bra ut. Hvad var det för nöje att alltid vara den främsta
och mest firade, dä det ej egentligen fanns några att täfla med?

”Fröken har bestämdt haft roligt — inte sant?” sade
hon och lutade sig fram öfver bordet mot Arla. ”Fröken
har ett helt annat uttryck nu, än då balen började.”

”0 ja, det har varit en så underbar och innehållsrik
afton.”

”Innehållsrik! verkligen!” utbrast Aurore öfverraskad.
”Jag vet intet innehållslösare än sällskapslifvet. Men jag har
ju också varit med så länge. Jag kan ju nästan säga att jag
ingen gång börjat, ty när jag var liten var jag på barnbaler
och sedan har det blott varit en fortsättning i samma stil. När
jag kommer upp på en bal vet jag ju på förhand, hvilka
kavaljerer jag kommer att träffa och hvad de skola tala om.”

I det samma kom en herre och bjöd henne en tallrik.

”Hvad är det?” frågade hon. ”Jaså, järpar —
naturligtvis! Lax och järpar och vingelé — det är ju alltid ’piéce
de résistance’ på alla supéer — och champagne,” tillade hon
leende, då en annan herre närmade sig med tre glas på en
tallrik. ”Alltid champagne på köttet. Hvarför kan man inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/18/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free