Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stillhet, velocipeden, som snabbt förflyttar sin ägare till nya
bygder eller landtlig enslighet — dessa och andra än ädlare
former af idrott, såsom seglingen, ridten och simmandet,
medföra verkligen för många ett innerligare samlif med
naturen.
Men den sportsmässige roddaren eller ryttaren,
skid-löparen eller cyklisten, som jagar förbi alla naturintryck under
sitt tränings- och täflingsraseri, han kommer genom sitt
fri-luftslif ofta bort såväl ifrån naturen som sig själf. Det blir
endast kroppen, icke själen, som detta slags sport utvecklar.
Man håller på att glömma, att det finnes enklare sätt att
njuta naturen, njuta den med både kropp och själ, och till
utveckling för båda. Om man ställer flicktypen från detta
sekelslut — det vill säga den unga dam, som aldrig närmar
sig naturen annat än på velociped eller skidor, med
lawn-tennisracket eller åra i handen — mot en flicktyp från förra
sekelslutet, då utfaller jämförelsen ej till nutidens fördel.
Jag tänker till exempel på Goethes väninna, den unga Bettina
Brentano, hvilken lefde som ett rådjur ute i naturen; som
klättrade upp på de högsta bergen för att där badas af det
glödande solflödet; som vandrade ute i storm eller regn och
njöt ett åskväder under en blommande lind, mellan hvars
löfverk blixtarna blänkte hvita; som låg vid flodstranden
omfluten af de glittrande vågorna, eller uppe i den väldiga
kastanjens grenar, omfluten af grönt ljus och gröna skuggor,
eller på trädgårdens gräsmatta, drickande doften af kryddor,
taxus och röda nejlikor, själf med blommande kvistar i
munnen för att locka till sig bien; som i månskenskvällarna
vandrade i vinlöfsspaljén under de genomskinliga, gröna
drufklasarna och stundom stannade ute hela sommarnatten,
somnande vid vaktlars och näktergalars sång och vaknande
vid morgonrodnadens ljus. Utom detta konstnärliga sätt att
lefva sig in i naturen finnes det naturvetenskapliga sättet,
hvilket nu äfven skjutes åsido för sporten, och ur den syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
