Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommer en gammal man till Bremen. Stilla och lättnöjd
lefver han där, sysslande med sina böcker och papper, en
hvithårig ensam gubbe, som, då han sjuknar, sändes till ett
allmänt hospital, där han antecknas såsom professor
Westermann, och hvarifrån han som död föres till fattigkyrkogården.
Underbara motsatser! Och dock finnes det, från den
lille Ludvic, som redan grubblade på lifvets och dödens gåtor,
till den grånade åldringen, en temperamentets enhet, så
obruten, att det är denna enhet, hvilken — hur paradoxalt
detta låter — gör Almquists lif till endast fraktioner.
II.
Ingen svensk diktare har mera mångsidigt belyst och
förklarat sitt eget temperament, sitt sätt att dikta, sina tankar
om konsten, än Almquist. Han har gjort det dels genom
särskilda afhandlingar, dels genom de samtal, som föras på
jaktslottet i Närke, där hofmarskalken Hugo Löwenstjerna
kring sig samlar sin ungdomsskara och den underlige grannen
från Råbäcken, Rikard Furumo, hvilken läser upp de dikter,
som tillsammans bilda Törnrosens bok, dikter dem Rikard
under samtal med sina åhörare äfven utlägger.
Almquists medvetna sträfvan inom konsten är att
upphäfva alla bestämda former för de olika diktslagen, epos,
lyrik eller drama, att finna nya, för hvar dikt alldeles egna
uttryckssätt. Han har sålunda lyrik utan rim eller meter,
stämningsdikter på prosa, dramer, där känslans, icke
handlingens utveckling är det väsentliga. Han söker en stil, som
ständigt skall växla, emedan den bör modulera sig efter
hvarje nytt ämnes egen ton. Ju mer stil och ämne sålunda
blifva ett, dess mer äkta är konstverket, och det bästa bevis
på, att detta fått sin säregna, karakteristiska daning, är dess
oöfversättlighet. Den som en fin doft utbredda stämningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/snl/18/0302.html
