Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur Pastor Hallin
Ernst drog på mun. Det kom ett humoristiskt drag i
hans ansikte.
"Nå, är hon fortfarande nöjd med sin löjtnant?”
Adjunkten skrattade, och Gustaf utstötte ett kort biljud,
som uttryckte den högsta möjliga grad af vämjelse och förakt.
Men fru Hallin tog ordet med sällspord ifrighet:
”Jo, du må tro, där är ett spring med den där
löjtnanten dagarna i ända. Vet du, jag tror bestämdt, att det är
mamma Aurore, som egentligen är förtjust i honom, och
inte Gabrielle. Det förstås, nog kyssas de tillräckligt. Men
man kan tröttna på det också. Du skulle se Aurore. Så
hon fjäsar för honom och krusar för honom. Det kokas
särskild mat i huset, när den där juvelen är där till middag,
och om han inte äter nog mycket, är Aurore gråtfärdig.
Usch! Den där punschfeta karlen. Han ser ut, som om
han vore färdig att spricka af fetma, tycker jag.”
Hon teg en stund, och som om hon plötsligt kommit
att tänka på något, fortsatte hon:
”Men hvad veta vi människor? Om Gud vill, kan det
kanske lända till deras bästa.”
Hon såg förstulet på Ernst för att gissa sig till hans
tankar. Men han såg bort och tycktes ej ha lagt märke till
hennes sista yttrande.
Gustaf tog sitt konjaksglas och höll det emot adjunkten
för att få det påfylldt.
”Nej, du, inte två konjakar på kaffet, förrän efter
studentexamen,” skrattade adjunkten.
Gustaf satte glaset ifrån sig och antog en likgiltig min.
”Om inte det där slickandet vore, skulle jag önska,
jag vore i löjtnantens ställe,” anmärkte han.
Alla började skratta, och Ernst såg med en känsla af
välbehag på sin brors öppna, intelligenta ansikte, där en viss
humor städse låg på lur och ville fram. Han erfor den
tillfredsställelse, som kommer, när man sättes tillbaka i om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
