- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 19. Gustaf af Geijerstam; Tor Hedberg; Ernst Josephson /
130

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustaf af Geijerstam

vid det han vände sig om, varseblef han ännu en skepnad,
hvilken tycktes söka sig fram samma väg som han själf.
Sammel blef misslynt öfver detta, men han gick ändock
vidare, utan att se sig om, och han visste, att skepnaden
följde honom.

Sammel var icke god på världen i denna stund. Ty
han hade gärna sett, att han fått vara ensam. Nu när det
var vinter, brukade ingen finnas uppe i den hvita stugan,
från hvilkens fönster man kunde se långt ut till hafs. Där
kunde han då göra varmt åt sig, utan att det kostade något.
Veden var ju kronans. Sedan kunde han sitta där med sina
tankar och se ut i snöyran, glömma, att han hörde hemma
hos någon på denna jord, glömma allt, som var, och icke
höra annat än vinden, som hven, och elden, som prasslade.

Nu kom en annan in genom dörren, just som han var
sysselsatt med att lägga in ved. Sammel höll på med sitt och
vände sig icke om. Men inom honom kokade det.

”God dag på dig, Sammel,” hälsade den inträdande.

”God dag,” sade Sammel buttert. På rösten kunde han
höra, att den, som kom, var en af kamraterna.

Om en stund började elden att flamma upp. Tigande
sutto de båda männen och stirrade på lågorna.

”jaså, du har också hittat hit,” började den andre.

”Ja,” svarade Sammel enstafvigt.

”Jaja,” fortfor kamraten, ”man går hit ibland, när det
är tråkigt hemma, och man ingenstans har att gå.”

”Har Norman tråkigt hemma då?” tyckte Sammel
och knep ihop ögonen.

”Har du aldrig det?” genmälde den tillfrågade.

Sammel fann det ej mödan lönt att svara på detta. 1
stället hvisslade han en stump och såg stint ut i blåsten.

”Du har annars råkat bra ut, du,” fortfor Norman.
”Kom från sjön och hade ingenting annat än kistan med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/19/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free