Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur Karin Brandts Dröm
som nu ler så fint och ljust emot henne, och när hon nalkas
gården, hör hon en vagn åka bort. Hon vet, att det är Cecilia
som far, och som om hon väntat på detta, påskyndar Karin
sina steg, springer lätt uppför trappan och glider, utan att
knacka, in genom gröna gästrummets dörr.
När hon kommer dit in, ser hon, att rummet är tomt,
och med en känsla af besvikenhet stannar hon först, som
kan hon inte besluta sig för att gå dit in allena. Dock går
hon fram till bordet, sätter blåsipporna i ett vattenglas och
vill sedan gå.
Hon går dock icke. Som om något hölle henne kvar,
stannar hon därinne. Framför henne ligga några böcker,
icke gamla och bundna, som dem hon alltid förr sett, utan
nya och häftade, nyss uppskurna. En efter en tar Karin
böckerna i sin hand och ser på dem. Främmande namn och
ord. Allt det, som hon icke vet, det, som ingen vet mer än
han. Här står alltså det han sagt henne, det han brukat tala
om, allt detta förunderliga, som under ett par veckor
förvandlat hela Karins värld, gjort den så ny och så stor.
Sakta lägger hon undan böckerna. Hvad betyda böckerna
nu? Hvad betyder hela världen? En ö har världen blifvit
för Karin, en ö i rymden, där blott två människor finnas
till, hon själf och ännu en.
Karin sätter sig ned vid det runda bordet med dess
gröna duk, och i detta ögonblick minns hon alla dessa veckor,
ser dem liksom glida sig förbi, ser blott en enda människa,
som gjort henne lifvet stort och rikt, mörkt och ljust på
samma gång. Och hon gläder sig åt, att allt detta är hennes,
hennes allena. Ingen vet det mer än hon. Ingen skall
någonsin få veta det.
Allt om sig själf har han berättat, och allt hvad han
berättat har varit vackert och godt. Det är blott en sak, som
pinat och pinar Karin, därför att den är så farlig, att den
kan gälla hans väl och ve. Hon vet den, och aldrig skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
