Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o
o
o •-.. o
..•o ...O -../O .. 0 –. 0 o-*«., o ••.. o.
Ur På Torpa Gård
aldrig kunnat tänka sig. Hade hon talat om Lissan? Då
kanske . . . kanske hade hon talat om honom också! Vid
denna tanke blef äfven han röd, men kunde icke göra sig
reda för hvad han erfor, om det var förbittring eller — något
annat.
Lissan var nu den enda öfverlefvande af de gamla på
gården. Både Lina i köket och Höns-Anna och gamla Bollan
hade gått bort och andra kommit i deras ställe. Men därför
åtnöjt Lissan också en oinskränkt myndighet, hvilken hon
trots sina år uppbar med mycken heder. Ryggen hade som
sagdt blifvit mycket böjd, men hon var dock ännu rask och
rörlig och hade, i synnerhet då hon blef ond, samma fart i
arbetet som förr. Nu hade hon fiffat upp sig i sin bästa
klänning, densamma som hon för tjugu år sedan haft på
bröllopet; den var en smula stor, ty hon hade krympt ihop
duktigt sedan den tiden, och spred omkring sig en stark doft
af kamfer; men som det bara var tredje eller fjärde gången
den var på, såg den alldeles ny ut.
Hon var mycket upprörd; därför blef mottagandet en
smula kärft, och hon glömde alldeles bort att önska
välkommen. Men i stället envisades hon i tamburen med att
hjälpa Anna af med kappan och lät på inga villkor taga
ifrån sig hennes nattsäck, som hon bemäktigat sig. Sen
visade hon Anna till det rum, som var bestämdt åt henne,
det som förut hade varit sängkammaren, medan Lk gick in
till sig för att tala några ord med rättaren, som satt där och
väntade på honom.
Sedan Lissan visat Anna till hennes rum och där
ändt-ligen ställt ifrån sig nattsäcken, tog hon en sista öfverblick
öfver matbordet i salen, som sedan en timme stått
iordning-dukadt, och gaf sig sedan af ned i köket, i det hon allt
emellanåt skakade på hufvudet och mumlade för sig själf:
"Herre Gud, Herre Gud!"
Ek blef uppehållen en stund af rättaren, så att, då han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
