Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
: *__________________________________________
.o*
Tor Hedberg
upp om våren. Och han såg dem slingra sig som runoband
kring dörr och fönster, under takåsen, efter bjälkarna —
hela stugan betäckte de, förtäljande sagor från skog och
mark, från människornas lif och från de hemliga makters,
som styra deras öden.
Med darrande hand grep han efter knifven, och hans
blick, som hvilade på bilden ofvanför dörren, bief skarp och
sällsamt seende. Han såg sig hastigt omkring, såg en sten,
som han med sin ungdoms jättekrafter vältrade fram till
dörren, sprang upp på den och började tälja på den grofva
bilden. Hans blod gick som i feber, men hans hand var
åter lika stadig som hans öga.
Till dess solen slocknade bakom bergen och ljuset drog
sig upp mot skyarna, arbetade han. Då lät han handen
sjunka, gick ned från stenen och betraktade sitt verk. Och
se, höken hade blifvit lefvande, han tyckte sig höra suset
af hans vingslag och se huru fjädrarna ännu skälfde efter
det snabba fallet från höjden. Men dufvan i hans klor syntes
rädd och darrande och likväl stolt öfver att blifva den
starkes rof.
Så föll det en trötthet öfver hans själ, han gick åter ned
till sin stuga och sof; för första gången på många år sof
han den lyckliges lugna sömn.
Från den stunden tillbragte han alla sina dagar uppe
vid Hökstugan. Och synen, som han haft, blef verklighet:
liksom runoband slingrade sig bilderna kring dörren och
kring fönstren, utefter de grofva bjälkarna.
Minnen efter minnen stego upp i hans själ och togo form
och blefvo bilder under hans hand. Glada minnen och
sorgliga minnen, de voro honom lika kära, när han såg på dem
med sin skönhetsträngtande blick och formade dem på nytt
i sin skapande fantasi. I det hårda träet ristade han bilder
från sin äfventyrslystna ungdom, då han ströfvade med spjut
och båge i skog och mark. Björnen, som brottades med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
