Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur Dikter
jag ett fladder som af vingar,
lätta, sköra andevingar.
Det är ord, som du mig skänkte,
det är tankar, som du tänkte,
Minns du — öfver pinielunden
evighetens stjärnor brunno,
stigarne i natt försvunno,
— stilla satt du vid min sida,
och i djupet af ditt öga
dina tankars gång jag följde,
såg dem stiga mot det höga,
kretsa vida
eller stilla hos mig dröja.
Aningsfulla andestunder,
då jag lyfte mörkrets slöja
från din själ och såg dess under!
Då din tanke jag höll fången
i min hand och slagen kände
af dess jubel och elände,
såg den flämta, såg den bäfva,
för att åter frigjord sväfva
från mig bort. — Hvar var den? — Gången!
Fjärran från jag hörde sången.
Säg, Joconda,
når min stämma än ditt öra,
kan du än, fast fjärran, höra
lifvets sånger?
Lyss, det är min kärleks sånger,
susande från hemmets lunder,
talande om lifvets under!
Minns du rosens doft vid barmen,
fågelns sång vid fönsterkarmen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>