Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur Gula Rosor
NÄCKEN.
Djup stod färgen på fura och på sten,
furor och stenar, de kasta skuggor hän
i skummande silfver och gull.
Sitter på stenen i skuggans breda famn
svartlockig gosse, så bleknad som en hamn,
och trefvar med stråke på sträng.
Näckens gullharpa spelar opp en dans,
gigan går efter och mistar all sin sans
för älfkung med silfver i skägg.
Gossen var blott min egen fantasi. —
Näcken var forsen, som brusade förbi
och stänkte sitt skum på min kind.
* * #
DAVID SJUNGER FÖR SAUL.
Jag är kommen, o konung, på ditt bud
att stilla din tunga sorg,
att sjunga om lifvets rosor,
att sjunga om Gud!
Tänk på cedrarnes susning!
Glöm, o glöm din sorg!
Tänk på drickande lammet,
på källans sorl.
Tänk på det fria lejon och glöm din sorg.
tänk på Guds dunkelblåa borg!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
