Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samuel Columbus föddes 1642 och dog 1679 såsom ämbetsman
i Stockholm. De diktsamlingar, han själf utgaf, voro Den
Bibliske Werlden (1674) och Odæ Sueticæ (1674). Hans anekdotsamling
Mål-roo eller Roo-mål har först i våra dagar efter handskriften
utgifvits af Hanselli.
Andreas Arvidi (d. 1673) var lektor i Strängnäs. Hans poetik,
Manuductio ad poesin suecanam, utkom 1651.
Urban Hiärne (f. 1641, d. 1724) är egentligen bekant såsom
läkare, särskildt såsom upptäckare af vår första »surbrunn», Medevi.
Hans Rosimunda trycktes icke under hans egen lifstid utan utgafs
först af Hanselli. Till grund för det här meddelade nytrycket ligger
Hiärnes i riksarkivet förvarade manuskript.
Lars Johansson föddes 1638 och dog 1674. Efter att någon
tid hafva studerat i Uppsala, vistades han troligen flera år utrikes
— i hvilken egenskap, veta vi icke. Vid återkomsten uppehöll han
sig såsom språklärare i Stockholm och Uppsala, men lifnärde sig
hufvudsakligen såsom bröllops- och begrafningspoet. Efter hans död
utgaf en boktryckare, Andersin, hans dikter under titeln Helicons
Blomster (1688). En annan mindre samling, Lucida Intervalla, hade
utkommit 1683. Hans vanliga pseudonym var Lucidor den olycklige,
men han skref ock under namnen Celinus der betrübte,
Thanatophilander o. d.
Johan Runius föddes 1679 och dog 1713 såsom »sekreterare».
Hans dikter utgåfvos under titeln Dudaim i tre delar, 1714, 1715
och 1733.
Haquin Spegel föddes 1645 och dog 1714 såsom Swea Rikes
Ärkebiskop. Af hans många dikter har här endast kunnat meddelas
ett utdrag ur Guds Werck och Hwila, som först utgafs 1685 samt
sedan 1705, 1725, 1745 och 1857. Dess själfständighet är icke
stor, ty det är blott en bearbetning af den dansk-norske skalden
Arrebos »Hexaemeron», som åsin sida återgår till fransmannen Salluste
du Bartas’ »Sepmaine».
Gunno Eurelius, sedan adlad Dalstierna, föddes 1661 och
dog 1709 såsom öfverdirektör för landtmäteriet. Hans Kunga Skald
trycktes först 1697 såsom särskild skrift. Ur det långa poemet
meddelas här blott den svenske köpmannens tal. Giöta Kämpa-Wisa
utkom anonymt såsom skillingtryck, och först under 1700-talets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
