- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 2. Svensk renässanslitteratur. Skogekär Bärgbo, Georg Stiernhielm, Samuel Columbus, Andreas Arvidi, Urban Hiärne, Lars Johansson, Johan Runius, Haquin Spegel, Gunno Dalstierna, Israel Holmström, Jacob Frese /
24

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Thet första som migh skadar,
Min ägen ålder är,
Them aldramäst beladar,
Migh lära medh Beswär.
The äldste Orden mina,
En stoor deel intet weet;
En deel i Skriffter sijna,
Medh them gör mäst förtreet.
Seer man at alle andra,
Här brukelige Tingh,
Medh Tijden sigh förandra,
Och gå som i en Ring.
Thet som en Tijdh war Seder,
Är en gång nederlagdt,
Och när thet är lagdt neder,
Tages åter vthi acht.
Ty emoot öden strijda,
Är fåfengt biuda til,
Wij moste thet förbijda,
Hwad GVdh han hafwa wil.
Therföre intet gäller,
När intet Tijder är,
Man sigh moot Tijden ställer,
Och gör sigh tå beswär.
Om iagh nu brukad blifwer,
Fast på ett annat sätt,
Än Lagen migh beskrifwer,
Och iagh är förr hoopsätt,
Så skrifwes iagh medh rätta,
Som bruket är idagh,
På wåre Bygder slätta,
J wåre Bönders Lagh.
J Fall at något feeltes,
Är thet loffgifwit tå,

Aff migh sielff, migh tildeeltes,
The Ord man bruka må.
Och intet främat taga,
Fins iagh ey räckia til,
Thet ingen kan doch klaga,
Som rätt betänckia wil.
Än tusend Ord iagh äger,
Som vppå andre Mål,
Man ännu intet säger,
Ehuru är theras Prål.
Then Orsak iagh än finner,
Til mitt föracht, är then
J hugen intet rinner,
Vppå the Swenske Män.
Än altijdh Krijgh och örligh,
Och ridderligh Bedrifft,
Hoos them är funnen görligh,
Wanähra til min Skrifft.
När andra bruka Pänna,
Och skrifwa alt som mäst,
The lära Bössar spänna,
Och heller rijda Häst.
Hoos Götharna thet hände,
Som wunne förr Atheen,
Thet rådhslogz at man brände,
Ther Bökren i gemeen.
Ney stegh en vp at swara,
Tå blefwe the som wij,
Orädde för all Fahra,
Widh Krijget swefwas ij.
Så länge Greker öfwa,
Sitt läsande i Book,
J Säkerheet the töfwa,
Til thess the äre i Ook.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:40:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/2/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free